By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking

Detalhes bibliográficos
Ano de defesa: 2020
Autor(a) principal: Höjemo, Thomas
Orientador(a): Fedrizzi, Beatriz Maria
Banca de defesa: Não Informado pela instituição
Tipo de documento: Tese
Tipo de acesso: Acesso aberto
Idioma: eng
Instituição de defesa: Não Informado pela instituição
Programa de Pós-Graduação: Não Informado pela instituição
Departamento: Não Informado pela instituição
País: Não Informado pela instituição
Palavras-chave em Português:
Link de acesso: http://hdl.handle.net/10183/207158
Resumo: Att gå mer är fördelaktigt både för hälsa och miljö och forskning visar att om den byggda miljön är anpassad för att röra sig till fots så går människor i högre utsträckning. Trots detta saknas kvalitativ forskning inom arkitektur och stadsplanering om att gå i mikroskalan (t.ex. gaturummet). Den här avhandlingen undersöker hur boende i den svenska staden Varberg upplever att gå i en urban miljö, och hur dessa upplevelser påverkar benägenheten att röra sig till fots genom att ställa följande forskningsfråga: ‘Hur upplever invånare i Varberg, Sverige miljö- och urbana aspekter av gångmiljöerna i deras egna stadsdelar, och hur påverkar dessa upplevelser hur de väljer att röra sig till fots?’’ 17 “gångintervjuer” gjordes under promenadturer med invånare i staden Varberg. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta kategorier kom fram: a) gröna aspekter, b) urban tillgänglighet, c) fysisk möjlighet, d) platsanknytning, e) trygghet och säkerhet, f) sociala aspekter, g) hälsa och välmående, samt h) utföra uppgifter. Att ha målpunkter och miljöer nära var något som uppskattades av deltagarna, och medförde att de rörde sig till fots mer. Deltagarna pekade på brister i information och fysisk utformning för tillgänglighet, samt i vägvisningsinformation. Resultaten tolkades och praktiska rekommendationer togs fram om a) stimulering genom variation och skiftningar, b) närhet, tillgänglighet och finmaskighet i utbud, c) information för vägvisning och universell tillgänglighet, d) anpassning av den byggda miljön gentemot personer med fysiska funktionshinder, e) platsanknytning genom sammanhang i bebyggelsens skala, f) trygghet genom reserverat utrymme för fotgängare och visuell överblick, samt g) möjligheter för att stanna till och sitta ned för komfort och social kontakt. Intervjumetoden med gångintervjuer fungerade bra och rekommenderas för fortsatt forskning i arkitektur och stadsplanering. Mer forskning behövs om miljöer för att röra sig till fots i relation till variation och skiftningar, information om fysisk tillgänglighet och vägvisning samt om artefakter för att stanna till eller sitta under promenaden.
id URGS_c4d87bc34e6d3ad58a2884415d9fd671
oai_identifier_str oai:www.lume.ufrgs.br:10183/207158
network_acronym_str URGS
network_name_str Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS
repository_id_str
spelling Höjemo, ThomasFedrizzi, Beatriz MariaKlasander, Anna Johanna2020-05-06T04:10:53Z2020http://hdl.handle.net/10183/207158001114373Att gå mer är fördelaktigt både för hälsa och miljö och forskning visar att om den byggda miljön är anpassad för att röra sig till fots så går människor i högre utsträckning. Trots detta saknas kvalitativ forskning inom arkitektur och stadsplanering om att gå i mikroskalan (t.ex. gaturummet). Den här avhandlingen undersöker hur boende i den svenska staden Varberg upplever att gå i en urban miljö, och hur dessa upplevelser påverkar benägenheten att röra sig till fots genom att ställa följande forskningsfråga: ‘Hur upplever invånare i Varberg, Sverige miljö- och urbana aspekter av gångmiljöerna i deras egna stadsdelar, och hur påverkar dessa upplevelser hur de väljer att röra sig till fots?’’ 17 “gångintervjuer” gjordes under promenadturer med invånare i staden Varberg. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta kategorier kom fram: a) gröna aspekter, b) urban tillgänglighet, c) fysisk möjlighet, d) platsanknytning, e) trygghet och säkerhet, f) sociala aspekter, g) hälsa och välmående, samt h) utföra uppgifter. Att ha målpunkter och miljöer nära var något som uppskattades av deltagarna, och medförde att de rörde sig till fots mer. Deltagarna pekade på brister i information och fysisk utformning för tillgänglighet, samt i vägvisningsinformation. Resultaten tolkades och praktiska rekommendationer togs fram om a) stimulering genom variation och skiftningar, b) närhet, tillgänglighet och finmaskighet i utbud, c) information för vägvisning och universell tillgänglighet, d) anpassning av den byggda miljön gentemot personer med fysiska funktionshinder, e) platsanknytning genom sammanhang i bebyggelsens skala, f) trygghet genom reserverat utrymme för fotgängare och visuell överblick, samt g) möjligheter för att stanna till och sitta ned för komfort och social kontakt. Intervjumetoden med gångintervjuer fungerade bra och rekommenderas för fortsatt forskning i arkitektur och stadsplanering. Mer forskning behövs om miljöer för att röra sig till fots i relation till variation och skiftningar, information om fysisk tillgänglighet och vägvisning samt om artefakter för att stanna till eller sitta under promenaden.Caminhar é benéfico para a saúde, bem como, para o meio ambiente. Pesquisas têm demonstrado que se o ambiente construído estiver adaptado para pedestres, as pessoas caminhariam mais. Todavia, em arquitetura e urbanismo existe uma lacuna de pesquisa referente aos estudos qualitativos sobre o caminhar na escala da rua. O presente estudo explora como habitantes da cidade sueca de Varberg experimentam caminhar num contexto urbano, e como estas experiências afetam a vontade de caminhar mediante a seguinte pergunta de pesquisa: ‘Como os habitantes experienciam aspectos urbanos e ambientais ao caminhar pelos seus bairros na cidade de Varberg, Suécia, e como essas experiências influenciam as suas decisões referente a mover-se a pé?’ Dezessete entrevistas-caminhante foram feitas durante caminhadas com habitantes da cidade de Varberg. As entrevistas foram transcritas e analisadas com o método de análise de conteúdo. Oito categorias surgiram: a) presença de vegetação, b) acessibilidade urbana, c) viabilidade física, d) percepção do lugar, e) segurança, f) aspectos sociais, g) saúde e bemestar e h) realizar tarefas. Participantes apreciaram ter lugares (destinos) e diferentes tipos de ambientes próximo de suas residências; isso incentivou-os a caminhar mais. Todavia, eles indicaram faltas em acessibilidade e sinalização para pessoas com deficiências físicas. Os resultados foram interpretados e recomendações práticas foram estabelecidas de: a) aumentar o estímulo com variação e mudanças no ambiente, b) proximidade, utilidade e legibilidade, c) sinalização para orientação e acessibilidade universal, d) adaptação do ambiente para pessoas com deficiências físicas, e) lugares com equilíbrio entre a escala dos edifícios, f) segurança para o espaço reservado aos pedestres e controle visual e finalmente g) opções de espaços com conforto ambiental e contato social. A metodologia das entrevistas-caminhante funcionou adequadamente e recomenda-se para pesquisas futuras em arquitetura e urbanismo. Faz-se necessários mais estudos sobre estímulo e variação no ambiente para caminhar, informação e sinalização para acessibilidade universal, e mobiliário urbano para a rota de caminhada.Walking has been shown to provide benefits for our health and also for the environment. Research has also shown that if the built environment is adapted for pedestrians, people walk more. However, there is a lack of qualitative research in architecture and urban design on walking at the micro (streetscape) scale. To address this research gap, this study explores how people living in the Swedish town Varberg experience walking in an urban setting and how these experiences affect their willingness to walk through stating the following research question: ‘How do inhabitants experience environmental and urban aspects in the walkscapes of their neighbourhood in Varberg, Sweden and how do these experiences affect their walking choices?’ Seventeen walk-along interviews were made while walking with residents in the Varberg town. Interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis as the method. Eight categories emerged: a) green aspects, b) urban accessibility, c) physical feasibility, d) place attachment, e) safety, f) social aspects, g) health and wellbeing and h) accomplish task. The participants appreciated having destinations and environments nearby; proximity incentivised them to walk more. However, they indicated shortcomings regarding the information on wayfinding and physical accessibility, as well in the physical environment in regards to freedom of movement for people with physical disabilities. Findings were interpreted and practical recommendations made on a) increased stimulation through variation and change, b) proximity, availability and fine-grained uses, c) information on wayfinding and universal accessibility, d) adaptation of the built environment towards people with physical disabilities, e) place attachment through the coherence in building scale, f) perceived safety through reserved pedestrian space and visual overview and finally, g)lingering and sitting options for comfort and social contract. The walk-along interview methodology worked well and is recommended for further research in architecture and urban design. More research is needed on environments for walking in relation to a) variation and change, b) universal accessibility, c) wayfinding information and d) artefacts for sitting or lingering along the walking route traversed.application/pdfengCaminhadaCaminhabilidadePercepção ambientalUrbanidadeBy foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walkinginfo:eu-repo/semantics/publishedVersioninfo:eu-repo/semantics/doctoralThesisUniversidade Federal do Rio Grande do SulFaculdade de ArquiteturaPrograma de Pesquisa e Pós-Graduação em ArquiteturaPorto Alegre, BR-RS2020doutoradoinfo:eu-repo/semantics/openAccessreponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGSinstname:Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS)instacron:UFRGSTEXT001114373.pdf.txt001114373.pdf.txtExtracted Texttext/plain612275http://www.lume.ufrgs.br/bitstream/10183/207158/2/001114373.pdf.txtc989dc7007d2e99fbcdf1c7e341107f7MD52ORIGINAL001114373.pdfTexto completo (inglês)application/pdf44477717http://www.lume.ufrgs.br/bitstream/10183/207158/1/001114373.pdfafa5cc4ca1f149af94d4d67c1050fd81MD5110183/2071582020-05-07 04:10:01.674765oai:www.lume.ufrgs.br:10183/207158Biblioteca Digital de Teses e Dissertaçõeshttps://lume.ufrgs.br/handle/10183/2PUBhttps://lume.ufrgs.br/oai/requestlume@ufrgs.br||lume@ufrgs.bropendoar:18532020-05-07T07:10:01Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS - Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS)false
dc.title.pt_BR.fl_str_mv By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
title By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
spellingShingle By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
Höjemo, Thomas
Caminhada
Caminhabilidade
Percepção ambiental
Urbanidade
title_short By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
title_full By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
title_fullStr By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
title_full_unstemmed By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
title_sort By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking
author Höjemo, Thomas
author_facet Höjemo, Thomas
author_role author
dc.contributor.author.fl_str_mv Höjemo, Thomas
dc.contributor.advisor1.fl_str_mv Fedrizzi, Beatriz Maria
dc.contributor.advisor-co1.fl_str_mv Klasander, Anna Johanna
contributor_str_mv Fedrizzi, Beatriz Maria
Klasander, Anna Johanna
dc.subject.por.fl_str_mv Caminhada
Caminhabilidade
Percepção ambiental
Urbanidade
topic Caminhada
Caminhabilidade
Percepção ambiental
Urbanidade
description Att gå mer är fördelaktigt både för hälsa och miljö och forskning visar att om den byggda miljön är anpassad för att röra sig till fots så går människor i högre utsträckning. Trots detta saknas kvalitativ forskning inom arkitektur och stadsplanering om att gå i mikroskalan (t.ex. gaturummet). Den här avhandlingen undersöker hur boende i den svenska staden Varberg upplever att gå i en urban miljö, och hur dessa upplevelser påverkar benägenheten att röra sig till fots genom att ställa följande forskningsfråga: ‘Hur upplever invånare i Varberg, Sverige miljö- och urbana aspekter av gångmiljöerna i deras egna stadsdelar, och hur påverkar dessa upplevelser hur de väljer att röra sig till fots?’’ 17 “gångintervjuer” gjordes under promenadturer med invånare i staden Varberg. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta kategorier kom fram: a) gröna aspekter, b) urban tillgänglighet, c) fysisk möjlighet, d) platsanknytning, e) trygghet och säkerhet, f) sociala aspekter, g) hälsa och välmående, samt h) utföra uppgifter. Att ha målpunkter och miljöer nära var något som uppskattades av deltagarna, och medförde att de rörde sig till fots mer. Deltagarna pekade på brister i information och fysisk utformning för tillgänglighet, samt i vägvisningsinformation. Resultaten tolkades och praktiska rekommendationer togs fram om a) stimulering genom variation och skiftningar, b) närhet, tillgänglighet och finmaskighet i utbud, c) information för vägvisning och universell tillgänglighet, d) anpassning av den byggda miljön gentemot personer med fysiska funktionshinder, e) platsanknytning genom sammanhang i bebyggelsens skala, f) trygghet genom reserverat utrymme för fotgängare och visuell överblick, samt g) möjligheter för att stanna till och sitta ned för komfort och social kontakt. Intervjumetoden med gångintervjuer fungerade bra och rekommenderas för fortsatt forskning i arkitektur och stadsplanering. Mer forskning behövs om miljöer för att röra sig till fots i relation till variation och skiftningar, information om fysisk tillgänglighet och vägvisning samt om artefakter för att stanna till eller sitta under promenaden.
publishDate 2020
dc.date.accessioned.fl_str_mv 2020-05-06T04:10:53Z
dc.date.issued.fl_str_mv 2020
dc.type.status.fl_str_mv info:eu-repo/semantics/publishedVersion
dc.type.driver.fl_str_mv info:eu-repo/semantics/doctoralThesis
format doctoralThesis
status_str publishedVersion
dc.identifier.uri.fl_str_mv http://hdl.handle.net/10183/207158
dc.identifier.nrb.pt_BR.fl_str_mv 001114373
url http://hdl.handle.net/10183/207158
identifier_str_mv 001114373
dc.language.iso.fl_str_mv eng
language eng
dc.rights.driver.fl_str_mv info:eu-repo/semantics/openAccess
eu_rights_str_mv openAccess
dc.format.none.fl_str_mv application/pdf
dc.source.none.fl_str_mv reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS
instname:Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS)
instacron:UFRGS
instname_str Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS)
instacron_str UFRGS
institution UFRGS
reponame_str Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS
collection Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS
bitstream.url.fl_str_mv http://www.lume.ufrgs.br/bitstream/10183/207158/2/001114373.pdf.txt
http://www.lume.ufrgs.br/bitstream/10183/207158/1/001114373.pdf
bitstream.checksum.fl_str_mv c989dc7007d2e99fbcdf1c7e341107f7
afa5cc4ca1f149af94d4d67c1050fd81
bitstream.checksumAlgorithm.fl_str_mv MD5
MD5
repository.name.fl_str_mv Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS - Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS)
repository.mail.fl_str_mv lume@ufrgs.br||lume@ufrgs.br
_version_ 1797065147463761920